Att ljuga eller inte ljuga, det är frågan (ledare i MM nummer 9/2003)
av Gunnar E Olsson
Jag har funderat många gånger på om det skulle fungera om man gjorde en helt fingerad intervju. Ni vet, ibland blir aldrig den där riktigt intressanta intervjun av. Något kommer i vägen i sista stund. Michael Jackson backar ur i sista sekunden och Stevie Wonder har plötsligt häcken full med andra åtaganden. Skulle det funka om man gjorde den där intervjun i alla fall? All information finns ju redan. Artisten har redan gjort samma intervju med tio andra tidningar och webben är full med information som kan laddas ned. Då kunde man kanske få Macka att äntligen tala ut om vad han tyckte om Yoko. Och Jacko kunde få ge den där ingående intervjun där han berättar vad som hände när inspirationen tog fullständigt slut inför den senaste plattan…
Sen har det ju gjorts en och annan intervju där reportern råkat ut för en riktig mytoman. Ni vet en artist/musiker som påstår sig ha spelat med alla nu levande världsartister och sjungit i kören bakom alla de stora. Jag erinrar mig en sångerska som helt nyligen påstod sig ha sjungit bakom Annie Lennox med flera, där ingen kunde påminna sig ha sett henne i dessa sammanhang. Märkligt! Nu händer detta tack och lov oftare i det stora landet i väster än här i det civiliserade Europa. ”Over there” ska man helst ta i lite i överkant, annars funkar det inte.
Men det finns faktiskt exempel på att artister lyckats dupera även våra svenska journalister. Det lär finnas ett (nu preskriberat) exempel på en sådan intervju till och med någonstans i MM:s arkiv. Det handlade om en musiker som skarvade nåt så in i h-e, men han gjorde det bra och var så övertygande att han helt och hållet lyckades dupera vår skribent. Han berättade om plattor han spelat på där det helt enkelt var omöjligt att kolla vilka som medverkat – och vår man svalde allt med hull och hår. Men, som sagt, det är preskriberat nu och vilda hästar kan inte få mig att avslöja fler detaljer (inte ens kontantersättning).
En kille på den engelska tidningen Future Music – ja, han var frilans, inte fast anställd – gjorde det riktigt lätt för sig. Han kopierade helt enkelt testerna från konkurrenten Sound on Sound. Han snodde texterna rätt av och stuvade om dem lite grann. Och ingen märkte nåt på åtskilliga månader. När det så småningom uppdagades var Future Music tvungna att gå ut med en gigantisk ursäkt både på sin webbsida och i tryck. En sån skandal!
Och fejkade recensioner av konserter har det ju gjorts några stycken genom tiderna. Nån olycklig kollega hade skrivit om en konsert och gett den mycket beröm, när konserten i själva verket hade blivit inställd. Otur!
Egentligen hade jag själv tänkt berätta om en stark musikalisk upplevelse jag hade nyligen. Ja, nyligen och nyligen… Jag tänkte faktiskt ha den senare i kväll, men jag vet redan i förväg att det kommer att bli en stark upplevelse. Jag har tänkt gå och lyssna på Peps Blodsband ikväll om bara uppehållsvädret håller i sig. Om det nu i stället börjar regna så blir det inte lika roligt att gå ut. Det är så att vi har Göteborgskalas i stan. Det innebär att en massa olika artister och band gästar staden under en vecka och om man bara orkar, så kan man gå ut och få sig en hel del bra musik till livs. Men så var det det där med att orka… Man är ju inte ensam om att vilja gå ut. Det är ju en satans massa andra människor ute på stan som har kommit på samma idé och…
Jag kunde ju börja mitt fingerade reportage med att berätta att Peps var i strålande form och att Bosse Skoglund gjorde bra ifrån sig som vanligt. Denne gudabenådade musikant har väl för övrigt aldrig gjort en dålig konsert, så där behöver ingen tvivla.
Det kommer förresten troligtvis en intervju med Skoglund redan i nästa nummer av MM. Vår trumexpert, Jakob Herrmann, hälsade på hos Bosse och fick en underbar pratstund med en musiker som spelat med alla svenska musiker och artister av värde på den här sidan andra världskriget. Jag hade gärna suttit med på ett hörn och lyssnat när dessa trumgiganter träffades.
Nåja, jag får väl läsa intervjun i MM, precis som ni.
Men jag går nog iväg i kväll i alla fall…